Replik på ”Sjvp ger inte upp så lätt!” av Pia Hulkoff, Catarina Lindmark och Eija Stenberg, Sjvp Haparanda:
Enligt vårdföretagarnas egen branschorganisation, Almega, plockade företagen inom vård och omsorg ut ofattbara 3,6 miljarder kronor i vinst år 2018 (”Vårdfakta 2020”). Det motsvarade drygt 2,5 procent av omsättningen som helhet i branschen. Samma år återinvesterades 2,3 miljarder.
De privata vård- och omsorgsföretagen tog alltså ut mer i vinstutdelning är vad de återinvesterade i verksamheten!
Sjukvårdspartiet i Haparanda, Pia Hulkoff och ni alla andra som hävdar rimligheten i att låta privata vinstintressen ta över offentligfinansierad verksamhet, ska det verkligen vara på detta viset?
Detta ”vinstsvinn” motsvarar drygt 8.000 undersköterskors årsarbeten eller ca 15,2 miljoner timmar årligen som inte kommer brukarna tillgodo (Utifrån räkneexemplet en medellön på 25.000 kronor i månaden samt sociala avgifter på 50 procent då årsarbetstiden uppgår till ca 1.900 timmar). Att påstå att det inte har någon effekt på vård- och omsorgskvaliteten är väl att blunda för de stora talets makt.
Den grundläggande frågan handlar om vad ”vinstsvinnet” innebär i relation till människors vård- och omsorgsbehov. På vilket sätt innebär det att brukare får mindre lindring av sin ensamhet, mindre trygghetsskapande verksamheter, mindre stöd i att hantera förvirring och åldersrelaterad demens, ångest och allt som är så påfrestande i livets slutskede.
Eller tvärtom: om den kommunala äldreomsorgen tillförs dryga 15 miljoner arbetade timmar, kommer det sannolikt att påverka vården och omsorgen i positiv riktning.
Det är allom bekant att vad som behövs är ett tillskott av resurser till äldreomsorgen vilket i praktiken innebär fler händer i vården, drägliga arbetsvillkor och rimligtvis också bättre omsorg om brukarna. Inte ett tillskott som omsätts i aktieutdelningar. Det är väl bara de fåvitska som tror att svensk välfärd är betjänt av att skattepengar tillförs aktieägares privata vinstuttag. Tvärtom visar den undersökning (!) som Sjukvårdspartiet själva har initierat att en förkrossande majoritet av Haparandaborna (?) alltjämt vill se det offentliga som huvudman för äldreomsorgen. Men, enligt Pia Hulkoff tillhör tydligen dessa 81 procent de enfaldiga. Jo, tjena!
Att kalla privatiseringen och systemskiftet för ”konkurrensutsättning” av offentlig verksamhet är bara illa förankrade dimridåer, som mer döljer än klargör vad det faktiskt handlar om.
Peter Waara fd. kommunalråd, Haparanda kommun (S) Ledamot av omsorgsnämnd, Uppsala kommun (S)
11 kommentarer på “Äldreomsorgen behöver fler händer i vården”
Håller med..Ska en kommun bli mångmiljonär på andras hälsa…Då är nåt fel. Sett hur de snålar med personalkläder till vikarier, nu under corona, är det inte kommunens ansvar att tillhandahålla personal med arbetskläder. Finns mer de snålar med…
Oj vilken bypolitik man får läsa, jobba för mer invånare till Haparanda kommun! Från Finland kommer det inga jobb, jobba mer inom hela Sverige! Se till att kommunens ungdomar får jobben! Håll ihop är bättre om man ska lyckas, politiken är enögd o blir oftast bara en flykt för lagbildning mot samarbete!
Om den kommunala vården är så bra, så fattar jag inte varför det finns privata aktörer. Dessa har väl inte en dag ramlat ner från himlen, eller? Politikerna gör som folket vill. Om ni röstat fel så har ni chansen igen om drygt ett år. Ta nu till vara möjligheten. Vill ni att kommunen sköter om allt så rösta på partierna som har det som löfte och kan lova er 10 000 nya undersköterskor inom vården och 46 nya jobb inom caféer. Haparanda kommuns kassa får samtidigt en ökning på 1,8 miljarder + 1239 timmar i årsarbeten. Det borde innebära att 50 % är mer än 23 % och då talar vi om lösningar inom vården. Vill man trolla bort läsare så börjar man som politiker att ösa ut siffror som ingen normal människa förstår, och det används framgångsrikt.
Moderaterna vill att arbetskraftsinvandrare ska erhålla 31 500:- i månaden som lön och här borde grundlönen ligga på inom kommunen också.
Att erbjuda under 20 000:- i månaden och ingen intjänad a-kassa är skamligt.
Ett tips ; bättre och förre chefer då blir det pengar över …. mellanchef är Haparandas största problem och det
Gäller inte bara inom vården ……. en gång chef alltid chef gäller inom kommunal verksamhet ….. därför sker inte heller utveckling …?!
Tankar är sunda men tyvärr så har politiker svårt att göra ord till handling !!! Och det spelar ingen roll om det är s m c eller vem som har befälet .
Väl formulerat Peter Waara! När aktieutdelningar och vinster driver verksamheter, brister dessa någonstans.. logiken ligger i att det får inte gå ut mer pengar än det som kommer in.. annars begär de sig i konkurs. Inom de kommunala verksamheterna skulle dessa s k vinstpengar kunna investeras till fler människor på golvet, bra arbetsscheman och en tydlig långsiktighet i arbetsmiljö o personalens välmående. Haparanda kommun får goda ekonomiska resultat som helhet.. men prioriterar hårt i sina sparåtgärder; vård, omsorg, socialtjänst, barn och unga samt kommunanställda får sämre arbetsvillkor, scheman, högre arbetsbelastning. Med dagens strategi sparar man in tjänster och sliter ut de människor som finns med orimliga krav. Men frågan är skulle någon utomstående gynna Haparanda kommunen med sina verksamhets vinster!?
Håller delvis med men det är inte svart eller vitt. Finns exempel i min närhet som fått lysande vård av privata vårdgivare, men det gäller förvisso sjukvård och inte äldreomsorg. Men för att lösgöra många miljarder skattepengar till riktig vård och omsorg har jag ett förslag som berör invandringspolitiken (nu är vi tyvärr där igen-men Peter Waara som verkar i Uppsala lär veta vad jag talar om. Sätt stopp för den s.k. ”Brukarimporten”, som är en del av den infamösa arbetskraftsinvandringen. För den som inte vet vad jag beskriver bygger det på att oseriösa assistansbolag först tar hit personliga assistenter via arbetskraftsinvandring, därefter tar man hit en av deras vårdbehövande släktingar, och vips försvinner ett antal miljarder kronor skattemedel från den svenska kassan för vård och omsorg….flera stora härvor pågår i rättsinstanserna, men pengarna är redan borta och det är inte slut ännu!
@Verkkosurfaren
Nu spelar inte etnisk bakgrund någon som helst roll i fråga om vinstuttagsdilemmat. Inte heller spelar det någon roll om jag är skriven i Uppsala, Haparanda eller i Malå, det är väl argumentet som räknas, eller?
Grundproblemet handlar om att det finns starka incitament att göra vinst på välfärden i och med LOV:en, vilket påvisas tydligt i Almegas rapport.
På tal om etnicitet, det finns ju ett ”helsvenskt” (om nu etnicitet ska vara med som kriterium) exempel med nära anknytning till Haparanda på hur mycket stora vinster (genom verksamhet i en helt annan kommun) genererade kapital som växlades upp på den internationella riskkapitalbranschen vilka senare delvis ”plöjdes ner” (eufemismen kanske inte är den bästa) i backen nära gränsen i Haparanda kommun.
Men visst, oseriösa och direkt olagliga assistentbolag (t.ex. som delvis beskrivs i Johanna Bäckströms ”Familjen”) ska inte förekomma på den svenska arenan. Men gör det, tyvärr då möjligheter till detta slags oegentlig verksamhet erbjuds inom ramen för LOV:en och de starka vinstincitament som finns idag inom välfärdsbranschen.
Det som suger riktigt illa är att riktigt bra aktörer, som återinvesterar överskott i bra verksamhet som kommer brukarna tillgodo – inte syns i debatten. Jag själv har kontakt med Ersta Diakoni, som inte uttaxerar vinster ur omsorgen/åldringsvården, utan reinvesterar överskott i verksamhet som kommer brukarna till gagn (oavsett deras etniska bakgrund).
Assistansia var inte ”helsvenskt”. Andra halvans släkt driver nya bolag i samma bransch ännu.
Haparanda Stad agerar ju som en privat aktör med alla sina besparingar inom vård och omsorg! detta kortsiktiga tänk på att spara kommer att kosta i framtiden.
Inte så konstigt då samma chefer som varit i ledande ställning hos privat aktör har nu ledande ställning hos kommunen …. De har lärt sig väl hos privat hur man sparar mest och bäst så idéerna har gått nu vidare till kommunen