Replik till ”Varför vill kommunledningen inte bo här?” i Haparandabladet 22 april och ”Kommunledningen bor inte i Pajala” 5 april, båda av Sigurd Westman:

Jag har funderat på om jag verkligen skulle bemöta en insändare som jag anser vara ett riktigt lågvattenmärke.

Att man som politiker vill spetsa till frågor förstår jag, men att lyfta dem till rent lagvidriga förslag?

Absolut finns det ett symbolvärde att högsta tjänstemannen, eller andra tjänstemän är folkbokförd i kommunen, däremot finns det ingen saklig grund för arbetsgivaren att KRÄVA det. Då du pekar ut kommunchefen i din insändare så kan jag bara kommentera att han finns på plats i kommunhuset, han är alltid tillgänglig, han har stuga i kommunen sedan nästan 30 år, han hyr lägenhet i kommunen. Att man även som tjänsteman har ett privatliv som gör att man kanske inte kan skriva sig i den kommun man arbetar i, måste man acceptera.

Pajala kommun har en lång tradition av att arbetspendla till Malmfälten. Under många år är det vi som vunnit på att våra medborgare pendlat till en annan kommun och arbetat där. Skattepengarna som tjänats in i Gällivare och Kiruna har kommit Pajala kommun till del. Om vi inte hade haft dessa människor så hade vår ekonomi sett ännu sämre ut.

För egen del arbetade jag åt en firma i Luleå på distans i 8 år, där mina skattepengar kom Pajala kommun till del. Hade jag inte haft den möjligheten hade jag varit tvungen att flytta. Man måste komma ihåg att det alltid finns en människa bakom alla historier.

Med tanke på den utmaning som vi har framåt ifråga om kompetensförsörjning, tror du då att det här ökar intresset för människor att söka sig till Pajala? Borde vi inte vara välkomnande till alla som vill komma hit, som väljer att arbeta här. Vem säger att de inte folkbokför sig här efter ett tag?

Om du anser att systemet är fel, är det inte enskilda personer man ska hoppa på, då behöver man påverka riksdagsledamöterna, som stiftar lagarna.

Ulrica Hammarström (S)

Kommunalråd Pajala Kommun