fbpx

Replik: Varför så svårt att föra dialog?

Replik på tidigare inlägg, senast Tage Alalehtos ”Vissa skikt av befolkningen gynnades” i HB 4 augusti 2020.

Varför kan man inte föra en dialog om hur tornedalingarna behandlats eller inte behandlats?

Det är lika märkligt som typiskt för STR-T och förbundets uppbackare att vi som inte delar uppfattningen att staten förtryckt eller utsatt tornedalingar för övergrepp, möts med avfärdande arrogans och misstänkliggörande. Utan att känna till vår bakgrund utgår man från att vi trots skolgång och uppväxt i Tornedalen inte är representativa. Man antyder att vi inte vill tillhöra minoriteten tornedalingar, att vi kommer från socialgrupper från vilka barnen behandlats väl, eller att vi är stackare (raukat) som i brist på insikt gått över till förtryckarna (tidigt utlåtande från en av grundarna till STR-T). Att också vi värnar om Tornedalens språk och kultur räknas liksom inte. Ordföranden säger att det är bra att olika åsikter kommer fram. Men sedan då? Av egen erfarenhet måste jag efter många års försök att få till stånd en dialog med förbundsstyrelsen om våra skilda åsikter tyvärr konstatera att denna varit absolut tondöv för avvikande synpunkter. Det har varit som att försöka komma till tals med en religiös eller politisk sekt.

Det jag menar är att tornedalingar inte behandlats annorlunda än till exempel skåningar, jämtar, eller bondsktalande folkgrupper, vi har alla försvenskats. Men staten har inte med berått mod försökt att utrota vare sig tornedalsfinskan, skånskan, jämtskan eller de andra svenska landsmålen, inte heller våra respektive kulturer. Därför är grunden till STR-T:s syn att staten särbehandlat tornedalingar på ett förtryckande sätt enligt oss inte hållbar. Tornedalingar har inte varit mer ”offer” för statlig politik än annan landsortsbefolkning men liksom andra folkgrupper blivit en del av en historisk utveckling som är internationell i nationalstaternas efterföljd. Låt vara att den i gränstrakter kunde ha speciella inslag.

Tornedalingars upplevelse av sin skolgång påverkades inte bara av försvenskningen men, då som nu, också av andra generella för hela Sverige gällande faktorer till exempel socioekonomiska sådana, precis som Alalehto nämner. Till dem måste också inräknas det självklara att barn i grunden har olika lätt att klara skolgången, vilket i sin tur påverkar deras syn på skolan. Detta gällde nog avsevärt mer för den mycket auktoritära skola som fanns under första halvan av 1900-talet än för vår moderna, demokratiska och elevorienterade skola.

Det är min förhoppning att kommissionen är förmögen att ta ett vidare och öppnare och mer förutsättningslöst tag om problematiken än vad STR-T gjort. Det behövs ett bredare perspektiv än det tornedalska. Det krävs ett tidsperspektiv med distans och med rimlig balans och proportioner vid bedömningen av historien och av enskilda människors upplevelser. Det krävs ett synsätt som inte byråkratiskt begränsar sig till minoritetslagstiftningen. En förutsättningslös, vetenskapligt underbyggd bred enkät till tornedalingar kan ge tillräckligt underlag för bedömningar och slutsatser av tornedalingars upplevelser. Den förstudie som gjordes på uppdrag av STR-T uppfyller inte rimliga krav på vetenskaplighet. Den var inte heller förutsättningslös vare sig i språkfrågan eller i fråga om statens roll vad gäller skallmätningar och deras omfattning i Tornedalen. Man sökte de svar man ville ha.

Bengt Bucht

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

7 kommentarer på “Replik: Varför så svårt att föra dialog?

  1. Om dessa Uppsaliensares upprop mot att sanningen kommer fram finns det ett uttryck,”Kenen leipää sie syöt sen lauluja sie laulat”.

  2. Bra uttryckt, håller med om att en del har en fel attityd till att uppväxt inom ett visst geografiskt läge skulle vara jordmån för fostran av veklingar. Det fanns ett uttryck speciellt från äldre människor, öarna rievot i betydelsen att barnen är små och behöver extra omvårdnad, tolkade familjeöverhuvudet som såg till att parnarievut serverades först av alla the, efter ute bastun. Annars, har aldrig hört om förklening i uppväxtmiljön.

  3. Juristspöket Laban tycker att det alltid är kul med debatt.

    * Men huruvida en tornedaling eller annan behandlats illa är inte diskussionsfråga utan en fråga den enskilda personens uppfattning. Start argumentet är med andra ord nonsens. Även om någon Tornedaling, eller annan skulle anse sig ha behandlats väl så är det en fråga helt utan betydelse.
    * Vidare är det också nonsens ifall Skåningar eller andra behandlats illa, det är givetvis mycket tråkigt men har inget med sakfrågan att göra. Att felbehandla 10.000 personer eller 100.000 personer eller fler kan aldrig legitimera felbehandlingen av 1 enda person. Detta är också lag.
    * I övrigt är förslag från Uppsala Universitet om enkät undersökningar bara dravel. För den som inte vet är Uppsala Universitet knappast att betrakta som en vetenskaplig institution, och även om en enkät undersökning säkerligen skulle kunna hitta massvis med illa behandlade Tornedalingar är det ändock som så att även om 94 eller 99% av tornedalingar skulle anse sig väl behandlade så skulle inte detta ha någon bäring på övriga 6 eller 1%.
    * Att sedan påstå att STR-Ts intervju undersökning inte skulle vara vetenskaplig är lite grann som att kasta sten i glashus. STR-Ts undersökning är mycket mer vetenskaplig än exempelvis polisutredningar eller rättsundersökningar som resultaterar i livstids fängelse.
    * Nuförtiden innebär titeln fil.lic att en person försökt doktorera men fastnat halvvägs eller underkänts som doktor. På dagens Svenska universitet godkänns toapappersrullar som doktorsavhandlingar. Kan vara bra att veta för den som pratar om vetenskaplighet!

    Vänligen Juristspöket Laban

    • STR-T:s förstudie är skräp. Inte ens enkla sakuppgifter, som exempelvis årtalet för när Rasbiologiska institutet officiellt upphörde, är rätt i den. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att både STR-T och regeringen svalt den med hull och hår.

      • * Tyvärr måste jag meddela att enligt Wikipedia har det Rasbiologiska institutet aldrig upphört varken officiellt eller inofficiellt utan snarare ställts under kontroll av annan institution, dvs. inkorporerats. Organisatoriskt är det Rasbiologiska institutet rent tekniskt fortfarande i drift fast med andra intressen och uppgifter. Det är alltså inte ett fel som anges i Str-T:s forskning.
        * Enligt regeringens propositioner från 1990/91:153, sidan 82 skulle rasbiologiska kategoriseringar enligt SOU 1944:52 -> folkbokföringsförordningen 1946 ha fortsatt till längst 1994 då diverse förordningar relaterat SOU 1944:52 ersattes av helt nya instrument.
        * Sammanfattningsvis är förstudien mycket bra och fullt tillräcklig för goda syften. Eftersom lärarkårens förehavanden och utbildning särskilt påpekas kan det ju vara intressant att studera vad som tillämpats och lärts ut.

        • Trams. Så här står det i STR-T:s förstudie (sidan 67):

          ”Uppgifterna är mycket anmärkningsvärda, med tanke på att Institutet för Rasbiologi officiellt var nedlagt vid tiden för händelserna i meddelarnas utsagor.”

          Skallmätningarna som tas upp i förstudien ska ha skett 1952. Statens institut för rasbiologi omvandlades till Institutionen för medicinsk genetik 1958, alltså 6 år efter de påstådda skallmätningarna. Vi kan således konstatera att den dära historikern som tagit fram förstudien inte ens haft koll på när Rasbiologiska institutet officiellt upphörde.

          Jag har i tidigare artikelkommentarer tagit upp andra brister i förstudien. Dessa kan läsas här (börja med kommentaren längst ner): https://hbweb.se/en-sannings-och-forsoningskommission-ar-nodvandig/

          • * Det som du kallar för fel är alltså inte fel i vetenskaplig eller akademisk bemärkelse. Möjligen är det ett tecken på statlig miss-information i missförstånd, för att exempelvis försöka dölja att all sådan kontinuerlig verksamhet befinner sig inom Europakonventionens m.fl. tribunalers jurisdiktion.
            * I övrigt är dina invändningar utan vikt för de juridiska frågeställningarna. Det är alltså helt ointressant ifall Herman Lundborg betecknade den ”tornedalska-hybridrasen” som överlägsen i styrka, längd, kroppsform, spänst, snabbhet och intelligens – ett välkänt faktum för den som studerar kontemporära historiekällor från slutet av vikingatiden vilket nog även denne Lundborg gjorde.
            * Faktum är att dina invändningar framstår som ett tydligt svaghetstecken och kanske till och med dåligt samvete.
            * I övrigt framgår det tydligt av materialen på webben att det rasbiologiska institutet åsyftade att skapa en folkrörelse av folk som sysslade med rasstudier. Ifall en 20-åring utbildades i den andan år 1955 och vi antar att personen var yrkesaktiv i 45år innebär detta en risk till år 2000. Ifall den utbildade personen utbildade sig till lärare och sedan utbildade fler studenter i den teorin kan det vara fullt möjligt att rasbiologin lever vidare och tillämpas än idag.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Fyrbenta hjälper tvåbenta

I onsdags firades den internationella ledarhundsdagen och i Torneå uppmärksammades detta med informationsdag vid köpcentret. 

Svefi bjöd in till öppet hus

Sverigefinska folkhögskolan slog upp portarna under onsdagen och bjöd in till öppet hus. 

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda.